Godmorgon! Var nyss i Göteborg, i Göteborgs Central med Makky. Han har åkt hem nu. Jag höll mig verkligen för att jag inte skulle gråta när vi åkte dit, och jag klarade det, någon tår kunde tränga sig fram i bilen, men bara en. Sedan var vi där, då grät jag inte. Förutom då jag och Makky satt och väntade inomhus på tåget, då var jag nära igen, men då höll jag mig upp till ett hundra procent!

När vi sa hejdå och han gick in i tåget så klarade int ejag av att stå kvar utanför och titta på tåget, utan jag och pappa gick (förlåt Makky). Precis då jag vände på klacken för att gå mot parkeringen där vi ställt bilen så kände jag tårarna igen, denna gången kunde jag inte hejda dem utan jag lät en och en (inte för mycket) falla och jag tittade inte på pappa på hela bilfärden. Jag klarade inte av det eftersom jag grät.

Nu när jag kom hem, satte jag på datorn, tittade runt i mitt rum, och kände hur tomt det var, kände och såg. Hemsk känsla! Men vi kommer att träffas igen jag och Makky, det är inga snack om den saken! Jag ska kanske dit nästa månad, på fest där på hans födelsedag, och nästa månad igen, Sunes födelsedags fest.

Idag ska jag passa min systers nya hund Enzo/Enso, döpt efter någon ferrari. Det ska bli kul, en liten schäfer och rottweiler valp!

/J