Göteborg till Härnösand - All alone!!!
Nu sitter jag i mitt rum, ensam.
Makky åkte precis mot norr igen, ensam.
Jag funderar på att titta på tv i brist i annat, ensam.
Man blir lite ledsen i ögat när man skriver detta, ensam.
Ja, det sammanfattar nog det mesta som just nu precis i detta ögonblicket händer.. Makky åkt, ja. Jag ledsen, ja. Men jag vet att vi kommer träffas igen, flera gånger om för att till slut vara med varandra HELA tiden non stop (tänkte inte på godiset där eller så, nejnej)!
Känner mig så.. Hjälplös över att Makky får sitta i en bil flera timmar helt själv och köra mot norr, jag gjorde det bästa och mesta jag kunde - köpte bensin (full tank) till honom, följde med till ICA för att handla lite godsaker och något att dricka, han betalade för detta. Men jag känner fortfarande att det är synd om honom, det kan ju inte vara kul att sitta i en bil helt själv och köra!! Jag tyckte det blev tråkigt när jag och han satt båda två i bilen när vi åkte ner, den sista biten, tills vi kom på något att göra, lära mig filippinska (yäy).
Men.. Jag ska inte dra ner er i mina sadface fasoner inte! Igår förstår ni, igår när jag var i stallet så skulle jag och Ljúfur (endast Ljúfur) klättra i en backe som det heter, precis innan jag började och jag red in i skogen så såg jag något i ögonvrån och rörde sig, även kvistar som bröts av. Vad var där om inte en ÄLG?!??! För er som inte visste så är jag helt gaaaaaalen i älgar, dem är fina, söta, roliga, snabba och allt man vill att en älg ska vara! Men hur som helst, när jag såg den så vände jag på Ljúfur och smackade på honom så vi sprang näsran ut på vägen, där jag såg den i en exteriör blick, en riktigt finfin fjolårskalv måste jag säga! Så sööööt..
Och efter att jag (Ljúfur) klättrat så red vi tillbaka till stallet, och vad träffade vi på då vid vägkanten, jo.. Stallkatten Reidar satt där och gosade, han gosade iallafall tills han hörde/såg någonting röra sig i gräset, en salamander liknande sak som han då ville fånga. Och när han väl fångade den så hade han den i munnen, svansen stack ut och viftade fram och tillbaka, detta ser man nog inte varje dag!
Detta var nog det längsta jag skrivit här på bloggen på ett bra tag! Duktigt av mig, skönt att få skriva av sig...
Här kommer lite roliga bilder på filippinen och jag!
"Oh så snygga vi är! Jag älskar dig av hela mitt hjärta Makky! Struntar i om du blir trött på mina ord :)"
/J
Makky åkte precis mot norr igen, ensam.
Jag funderar på att titta på tv i brist i annat, ensam.
Man blir lite ledsen i ögat när man skriver detta, ensam.
Ja, det sammanfattar nog det mesta som just nu precis i detta ögonblicket händer.. Makky åkt, ja. Jag ledsen, ja. Men jag vet att vi kommer träffas igen, flera gånger om för att till slut vara med varandra HELA tiden non stop (tänkte inte på godiset där eller så, nejnej)!
Känner mig så.. Hjälplös över att Makky får sitta i en bil flera timmar helt själv och köra mot norr, jag gjorde det bästa och mesta jag kunde - köpte bensin (full tank) till honom, följde med till ICA för att handla lite godsaker och något att dricka, han betalade för detta. Men jag känner fortfarande att det är synd om honom, det kan ju inte vara kul att sitta i en bil helt själv och köra!! Jag tyckte det blev tråkigt när jag och han satt båda två i bilen när vi åkte ner, den sista biten, tills vi kom på något att göra, lära mig filippinska (yäy).
Men.. Jag ska inte dra ner er i mina sadface fasoner inte! Igår förstår ni, igår när jag var i stallet så skulle jag och Ljúfur (endast Ljúfur) klättra i en backe som det heter, precis innan jag började och jag red in i skogen så såg jag något i ögonvrån och rörde sig, även kvistar som bröts av. Vad var där om inte en ÄLG?!??! För er som inte visste så är jag helt gaaaaaalen i älgar, dem är fina, söta, roliga, snabba och allt man vill att en älg ska vara! Men hur som helst, när jag såg den så vände jag på Ljúfur och smackade på honom så vi sprang näsran ut på vägen, där jag såg den i en exteriör blick, en riktigt finfin fjolårskalv måste jag säga! Så sööööt..
Och efter att jag (Ljúfur) klättrat så red vi tillbaka till stallet, och vad träffade vi på då vid vägkanten, jo.. Stallkatten Reidar satt där och gosade, han gosade iallafall tills han hörde/såg någonting röra sig i gräset, en salamander liknande sak som han då ville fånga. Och när han väl fångade den så hade han den i munnen, svansen stack ut och viftade fram och tillbaka, detta ser man nog inte varje dag!
Detta var nog det längsta jag skrivit här på bloggen på ett bra tag! Duktigt av mig, skönt att få skriva av sig...
Här kommer lite roliga bilder på filippinen och jag!
"Oh så snygga vi är! Jag älskar dig av hela mitt hjärta Makky! Struntar i om du blir trött på mina ord :)"
/J
Trackback