Godkväll! Att se på kärleksfilmer är nog inte min starka sida. Har sett för många nu tror jag. Alla har lyckliga slut, men så är det ju inte i verkligheten, eller är det så? Kollade nyss på någon film på tv 3 med Adrian Grenier, han är snygg btw. Jag började gråta, som jag brukar göra då jag tittar på kärleksfilmer.
   Jag lever i en värld av tristess just nu. Jag gör klart min grej jag hållt på med i mer än ett halv år nu. Snart klar. Den är ful men det skiter jag i!
   Jag vill rymma hemifrån, jag orkar inte vara här mer, det är bara fullt av svek and so on. Jag vill flytta längre upp i landet, där det finns snö. Jag gillar snö. Det är nice.

Nu ska jag ta av mig Maemarks ring. Vad tjänar det till att ha på sig den? Han kommer inte tillbaka hit bara för jag har den på mig. Han vet inte ens att jag har den på mig, haft den tre-fyra dagar i rad nu. Jag saknar honom, något så extremt att jag bara har lust att gråta hela tiden! Men jag kan inte. Tårarna är slut, gråtit varje dag, varje vecka, varje sekund i någon timme varje natt. Nu orkar jag inte gråta mer såhär på dan. Eller kvällen. Natten är bäst. Ingen ser mig, ingen ringer mig, ingen bryr sig.

Nu ska jag sätta mig i soffan och inte göra ett skit, bara göra klart min grej och titta på tv, om jag nu orkar göra det ens.
   Och ren fakta, Maemark vill göra slut (eller något), vi säger "WUHU" för det, med mycket stora kaninöron!

/J